1628. det är nya tider nu?
Jag var på gymmet ensam idag och befann mig i "unisex-avdelningen".
Jag var den enda tjejen där, bland en mängd killar, lite så som det brukar vara. De flesta tjejerna har retirerat, de "gömmer sig" på tjejgymmet, gymmets avdelning där män inte är tillåtna, såvida de inte är personal.
Det fanns en tid då jag också "gömde mig" på tjejgymmet, eller jag kanske inte skulle kalla det att jag gömde mig, snarare att jag flydde allt testosteron som flög härs och tvärs på den avdelning som är öppen för båda juridiska könen. Jag brukade hålla till på tjejgymmet för att jag inte orkade med killarnas blickar, deras "träningsråd", deras raggningsrepliker, och deras sätt att stretcha bakom mig precis när jag också skulle stretcha. Så helt ärligt förstår jag precis varför de flesta tjejer känner sig mer bekväma på avdelningen som är mansfri.
För kanske ett år sedan gjorde jag ändå valet att träna på "det riktiga" gymmet istället för att gömma mig på tjejgymmet. (Varför? För att jag var trött på att tjejgymmet är tjejanpassat, att alla maskiner inte finns där, att de flesta maskiner faktiskt fokuserar på typ ben och rumpa?)
Det är annorlunda om jag går och gymmar med en kille, som till exempel med min bror + partner häromdagen. Ingen skulle någonsin slänga iväg en extra lång blick på mig då, ingen kommer fram för att tipsa mig om hur jag ska göra squats för att få mest resultat på min rumpa.
Idag var jag på gymmet ensam. Inte en enda blick fick jag, inte en enda kommentar eller mainsplainande kille med träningsexpertise.
Såg jag liksom extra "sur ut" när jag koncentrerade mig på att lyfta idag, så att ingen vågade?
Eller tänker killarna en extra omgång nu? Kan jag våga tro på en förändring?
Kanske kan vi nu, (i och med denna "kampanj", denna "mediestorm" och allt annat #metoo har kallats)
kanske äntligen få världen att sätta på sig genusglasögonen, vända och förkunna att det är nya tider nu?
Jag ska inte spekulera, men jag kan hoppas på att det sker en förändring nu.
Att medvetenheten om alla våra (vi kvinnors) upplevelser och berättelser faktiskt gör skillnad?
Jag kommer fortsätta berätta om små, som stora saker som hänt mig och andra kvinnor i min närhet till min bästa förmåga. Jag tycker att det är viktigt att fortsätta belysa de här sakerna, vardagen för kvinnor, och vad vi faktiskt får och fått utstå.